Vad blev det för babyvakt?
Det blev en Neonate Babyvat BC 5000
( info: http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=907076 )

Svar till Mikaela ang hjärtljuden hos bebisar i magen:
Jo jag vet det att alla bebisar är ju individuella med deras hjärtljud, sen kan det bero helt på om man stressat (att barnet e aktivt, stressat eller om det sover) att pulsen e högre/lägre pga det, men endå kan man läsa i könstester att i majoritet har pojkar/flickor ett visst hjärtljud men det gäller visst inte för många, men för mig har det stämt hittills med hemi och holly så det är drf jag fastnat i dom teori spårena så det är därför jag tänker som jag tänker med tankarna ang vilket kön detta är nu som jag bär men jusnu har jag ingen aning alls och är nog lika bra det :)

Har det varit jobbigt för dig som ung att få barn? tänkte på att vissa kommer med sina kommentarer och sådant, det är ju inte lika accepterat att få barn när man är runt 19, 20 år...
Just här på bloggen/eller nätet i huvudtaget har jag inte känt av detta som du beskriver/frågar om i nån större mängd men nog har man allt fått kommentarer/frågor hur man tänkte när man skaffade barn när man nu gjorde det och då är det frågor/kommentarer från yngre eller de som är i samma ålder som en själv. Men även äldre som tyckt till om det hela. Jag var ju inte så ung, menar det finns ju dom som e 14, 15, 16 och får barn och det är ganska ungt, likaså under 20 också men jag var ju 17 då jag blev gravid å Hemi kom när ja var 18 år å nog är det ungt allt men hade jag varit yngre hade nog mer folk blive upprörd/ifrågasatt tack vare det. Är ju många fördomar mot yngre, så många dömer en ju baserat på det istället för att lära känna en och döma utifrån det. Men har märkt lite skillnad, att när jag väntade Hemi tyckte majoriteten att det var kul, sen var några emot när vi väntade Holly men endå många som var pos. Men nu med nr 3 har det mest varit negativt så det är otroligt vicken skillnad det kan vara. Sen till frågan om det varit jobbigt (utöver kommentarer från andra) att skaffat barn, jo det har det allt och ska inte sticka under stolen med det. Men vill inte sätta stämpeln att det just varit så pga att man varit ung för jag har varit väldigt mogen länge under mina tonår, så hade många som visste att jag skulle klara det galant och visste själv att jag skulle greja det hela. Men alla föräldrar stöter ju på "motgångar" med sina barn nån gång, kan handla om barnets trots, kolik eller andra utvecklingsfaser som kan göra en som förälder xtra sliten/trött men det får man ta, är som sagt bara en fas och det är sånt som jag kan finna mig i ha känts jobbigt om det verkligen varit en period med knasiga nätter och lite sömn i huvudtaget. Menar sen också att va gravid å ha hand om små e ju inte heller nån enkel match men har gått bra trots det. Sen har jag fått enormt med stöd och hjälp från nära och kära, även om de flesta bor långt ifrån en nu men har trots det fått mycket av dom som jag aldrig kommer att kunna tacka nog för!

Blev lite långt svar där men blev bäst at få förklara och
gå in på detaljer för att få en bättre bild av det hela :)

tjiing!! <33