Rolig läsning för er intresserade :) Såhär gik det till..

Första gången vi träffades var på ÅseleMarknad 2008, fast det visste vi inte förrän när vi blev tillsammans att vi hade träffats tidigare.. och då kollade vi bak i tiden och kom på att på fotbollsplanen, innan Trillen på ÅseleM 2008 så träffades vi faktiskt, helt utan vidare. Hade kille då (var tsm med Pelle) så jag hade aldrig några tankar på Daniel då inte, eller någon annan.. visste knappt vem han var eller nån av dom som han hängde med, bara ett gäng från Vilhelmina som söp och brände diesel på fotbollsplanen.

Om vartannat hade jag flera korta förhållanden efter varann efter sommaren 2008 tills i början av Januari, några dagar efter nyår så tog det slut mellan mig och dåvarande pojkvännen Potti och jag sa för mig själv att jag skulle ta ett uppehåll nu men just i slutet av mitt och Pottis förhållande hade Daniel börjat skriva till mig på nätet, på Apberget för att vara exakt.

Han kommenterade bilder på mig och tyckte jag var söt och en fin tjej och det var något med hans charm som fick mej att fastna för honom. Jag kände igen honom också eftersom jag hade varit in på hans sida (apberget) ett flertal gånger, utan att ens tänkt på det så han kändes bekant och det var en ren slump, berättade Daniel att han tog kontakt med mej.. jag hade uppe en "banderoll" uppe (som alla inloggade kan läsa och se) och det var där igenom han fick upp ögonen för mig.. så han började skriva några rader och det var så vi fick kontakt.

Tillslut bytte vi msn och mobilnr med varann. Vi skrev hela tiden till varann och tillslut en fredag kväll så ringde han upp mig..lite pirrigt men efter det samtalet så ringde vi varann varje kväll sen och pratade om ALLT MÖJLIGT ut i nätterna.. en natt prata vi i 6h som om inget annat fanns! <3 Blev kär redan innan jag träffat honom då (och då visste jag inte heller om att ja träffat honom sommaren innan i Åsele :P )

Efter en intensiv kontakt i 3 veckor ungefär så blev det bestämt att vi äntligen sku träffas.. och det blev som så att jag satte mig på bussen en fredag efter skolan i slutet av Januari 2009 och åkte upp till Vilhelmina. Daniel trodde mig knappt när jag ringde på bussen och sa att jag var påväg upp.. han hade aldrig varit med om en tjej som "hållt sitt ord".. utan han trodde jag var som alla andra han varit med och hade inga förhoppningar på att jag skulle komma upp, men tillsist var jag framme på en ort som jag ALDRIG varit, hade inte ens varit i närheten av Vilhelmina tidigare.

Och därifrån har allting gått bra, föll för honom direkt och sen åkte jag upp stortsett varje helg till honom och såfort det var lov så åkte jag upp, det enda som gällde för mig var Daniel och Vilhelmina. Efter alla våra samtal så kändes det som om vi kännt varann länge och vi gick hur bra som helst ihop. Vi har samma intressen, gillar samma saker, har ungefär samma prioriteringar.. ALLT klickade :)

Vi hade pratat mycket (redan innan jag åkte upp första ggn till Vmina) om barn och det var han mest som förde det på tal. Nog för att jag var redan då mogen att skaffa barn så hade jag det aldrig på tanke.. eftersom ingen annan kille jag varit tsm med hade pratat om att skaffa barn så var det inte aktuellt, tills Daniel förde det på tal. Så vi försökte men daniel hade inga förhoppningar, pga. hans förflutna när det gällde alkohol, rökeri.. Och jag trodde jag inte kunde få barn för jag har aldrig använt skydd, däremot p-piller men eftersom jag aldrig blivigt gravid tidigare och för att jag haft khlamydia en gång, men det visade sig rätt snart att jag kunde bli gravid för att i Mars 2009 fick vi veta att jag var gravid. Lyckliga var vi :)

Sommaren gick och jag flyttade upp till Vilhelmina, fast sen blev det blev nog inte som jag hade tänkt mig, jag blev anti och allmänt konstig (med alla hormoner) Jag förväntade mig så mkt av Daniel när det gällde graviditeten (att han sku va aktiv och följa me på kontroller o massa annat) att jag hela tiden blev besviken.. men jag sa aldrig något heller hur jag ville ha det och de var det som gjorde att allt kändes så fel där ett tag.. Så det var en period då jag inte alls var som gamla Camilla utan var deprimerad och mådde jättedåligt. Stängde allt o alla utom mig.

Och varför depretionen dök upp vet jag inte, men antagligen för att jag gjorde som jag gjorde.. var tyst och pratade inte lika mycket med Daniel som vi gjort mycket tidigare.. men det har blivigt mycket bättre.

2 December 2009 blev vi föräldrar och allt blev bättre när Hemi föddes, t.o.m veckorna innan han föddes blev det en vändning.. kände då på riktigt länge att allt kändes bra och kul. Då hade vi också pratat och gjort oss mera förstådda med varann, vilket vi inte gjort på ett tag (när jag drog mig undan).

Sen har det varit upp och nerförsbackar, men så är det för alla par och så är det i livet ibland.. och nu väntar vi vårt 2:a barn och det känns Väldigt kul! Trots oplanerad är han/hon välkommen och vi längtar :D

Så långt har vi kommit med vårat förhållande och här tar det inte slut, Klart, vissa dagar har det varit jobbigt och tufft med tjafs och bråk men vilket förhållande är det inte som har något bråk nån gång ibland? Jag älskar min lilla familj <3 Älskar Daniel jättemycket fast han kan vara ganska jävlig av sig men han är också underbar och snäll. Kan inte tänka mig nån annan pappa åt mina barn. Utan Daniel i mitt liv skulle det kännas tomt och tråkigt.