Ska ta lite om denna graviditet, när den fortf är något väldigt nytt för många.

Många undrar till en början om det var en planerad graviditet och svaret är att
det är den inte. Kom som en chock, större än när jag oväntat väntade Holly.

Eftersom vi nu hade erfarat en tät graviditet direkt efter Hemis ankomst TROTS SKYDD
så var jag så rädd för att bli oplanerat gravid igen, så pratade med min bm och bestämde
mig för att ta det bästa och dyraste som fanns så inga oplanerade graviditeter skulle bli.
(Är ju drf man skyddar sig, främst om man är emot aborter)

Minns att jag nojjade mycket "tänk om jag är gravid igen" och köpte hem tester och
testade mig till å ifrån då Holly var 3-4 månader, men alla visade ju negativt så efter
några tester slutade jag att nojja mig och såg att chansen att jag skulle bli gravid var
lika med noll då jag ej hade blive det med detta nya skyddet. Tiden gick och minns att det
var dags att hämta ut ytterligare 3 mån omgång hos apoteket (efter att hunnit förbrukat
mina första 3 månaders kartor)

Påbörjade den nya och sen när det var dags för mensraden (sista på kartan) så började
jag få lite ont i magen, som magknip nästan. (var ev en av biverkningarna att man kunde
få magsmärtor av dessa piller men att det var ytterst få som får det) så tog inte mina
"smärtor" som något sådant utan trodde pga nått annat. Iaf så åt jag 3 dagar men ingen
mens ville komma. Fortsatte tills dag 5 och då kom det lite brukaktigt blod, så trodde att
mensen vad på G äntligen men det slutade där, ville inte komma mera å tog jag fler piller
fick jag bara ont i magen än mer så slutade där på kartan och började tänka på det otänkbara.

Är jag gravid? Nej det kan jag inte vara efter alla mina tester hittills (spec när jag
aldrig missat en endaste tablett nån gång!) så nej, det kan jag inte vara, men
vrf vill inte mensen komma? Gick inte att utesluta ev en graviditet förrän
jag gjort ett test som sen visat negativt.

Men så fel jag hade, ett starkt streck ville
uppenbaras på stickan och fick chock! Igen!



Ja, nu hade jag fått svar på vrf mensen inte ville komma trots
menspillerna. Men oj så jag kände mig förvirrad, ett till barn så fort
efter igen?! Haha det var otänkbart, tro mig men efter att man landat lite
i det hela så bestämde vi oss iaf för att först å främst kolla hur långt gången
jag var, sen utifrån det ta ett beslut. Detta var nu i slutet av sommaren
och trodde vid ultraljudstillfället att jag var max 6-7 veckor gånget, men oj så fel
jag hade där också. Var i vecka 14 och de sa att om några veckor är det dags
för rul (rutin ultraljud).

Så efter det var de inte så mycket att vela i längre, var självklart att vi skulle
behålla barnet och köra på trots att det inte var planerat, för vi gjorde detsamma
med Holly så vrf skulle det varit annorlunda nu för? Bara tanken att tänka abort vad
gäller ens egna barn, hemis å hollys bror eller syster var hemsk, så nej vad dåligt
jag mådde över att ens tänka på det men vi har klarat det hittills och såg ingen anl
till att "ta bort" detta barnet, speciellt när man var såpass långt gånget också och att
barnet var friskt. Hade varit helt annat om barnet visat sig vara olivsdugligt på ulj.

Många tycker nog man är galen å att vi verkar bara ligga med varann jag å D
men (haha) saken är den att det handlar inte om att ha mkt sex utan att pricka
in de där 1-2 dagarna som man vanligen har sin äl (ägglossning) i månaden och jag
kan då säga att jag har ingen koll alls på min äl, så att ha blive spontant
gravid såhär gång efter gång trots skydd är som en dröm för mig, men det har skett
och nu kommer jag ha 100 ggr svårare att finna ett skydd som skyddar till 100%
när det inte finns ett sådant. Vi har iaf konstaterat att många preventivmede
l går bort nu efter 2 graviditeter efter varann så det enda jag kan tänka mig är en spiral
, men vet många andra mammor som blive gravid trots det så är en stor ångest allt.

Och avskyr att jag måste "ursäkta" mig för att jag är gravid igen. Det blev
som det blev (som jag förklarat ovan) och nu valde vi att behålla istället för abort
, om jag är hemsk för det så okej i dens  ögon (de som tycker det) men det var ett
otroligt jobbigt beslut att ens tänka på (abort eller ej) sen att vi ville ha fler barn
men kanske inte just detta året men. Sen har vi allt praktiskt så såg inget
att alt var abort. Sen ser jag bara hur bra Hemi och Holly har det med varann när
dom e så nära inpå åldrarna med varann och längtar tills denna krabat rör sig framåt
sen och alla de 3 är med varann/umgås/leker/bråkar, haha ja allt vad syskon gör tsm.

Sen ser vi ju saken som den att ha ja endå blive gravid trots skydd, att det endå
blir till ett barn, ja då är det menat. Och precis så tänkte vi då vi behåll Holly också.

Så nu är det mindre än 1 vecka kvar, max 21 dagar bort sen så är bebis här!

Och har mått förvånansvärt bra endå, trots lågt järn hela grav igenom och trötthet till 1000,
foglossningar utan helsikke, ichias i båda benen ett bra tag men urinet har varit bra
hela grav igenom så det var ngt nytt! Anrs har ja alltid haft besvär  som infektioner eller
annat som kan påverka bebis vid födseln men inte denna gången så är nöjd.

Så det enda negativa med att få barn tätt, är att
mammans kropp tar stryk ;) kan inte påpeka annat.

tjiing!! <33